By Emma Lindqvist 
Nora Adin Fares är irakisk-svensk frilansjournalist med rötter i Mellanöstern och en karriär som spänner från svenska public service-redaktioner till internationella engelskspråkiga medier. Familjeuppgifter håller hon privat, men hennes bakgrund, språkliga identitet och journalistiska inriktning har hon öppet reflekterat kring i egna texter.
Rötterna och arabiskan hon tappade
Det som sätter Nora Adin Fares i ett sammanhang är kombinationen av irakisk härkomst och uppväxt i Sverige. Vid tolv års ålder övergick hennes inre tankeliv till svenska, drömmar och allt. Det beskriver hon i ett eget reportage som ett skifte som kom oväntat smidigt men som med åren växt till en källa av skam.
I ett försök att återvinna barndomsspråket reste hon till Amman i Jordanien. Resultatet var blandat. En syrisk arabiskalärare konstaterade kortfattat att hennes kunskaper låg på nollnivå. Dialekterna smälter ihop, och arabiskan som en gång var modersmål har blivit ett främmande landskap. Det är ett tema som återkommer i hennes journalistik om migration, tillhörighet och kulturell identitet.
En karriär byggd på samhällets marginaler
Nora Adin Fares har arbetat som reporter, fotograf och programledare. I sin frilanskatalog på Journalistförbundets sida listar hon uppdrag för DN, SVT och SR. Hennes specialiseringer är breaking news och kultur, med ett tematiskt fokus på samhälle, barn och unga, mänskliga rättigheter och internationella frågor.
Hon har lokalkännedom om Jordanien och Italien, de två länder som utöver Sverige präglar hennes journalistiska geografi. Under delar av sin karriär var hon baserad i Rom. Senare uppgifter placerar henne i Amman.
Hennes internationella avtryck syns i publiceringar på engelskspråkiga plattformar med inriktning mot Mellanöstern och muslimsk diaspora i Europa. Där skriver hon om ämnen som det mandéiska folkets exil efter invasionen av Irak 2003 och om hur Sverige förändrat sin flyktingpolitik i riktning mot den europeiska högernationalistiska konsensus hon uppväxt i landet inte kände igen.
Familjen hålls utanför offentligheten
Nora Adin Fares delar inte uppgifter om familjemedlemmar offentligt. Inga föräldrar, syskon eller partner introduceras i intervjuer eller sociala medier. Det är ett medvetet val som är vanligt bland journalister som rapporterar om känsliga ämnen i regioner där synlighet kan medföra risker.
Det som däremot framgår är att hennes familj lämnade Irak och att hon växte upp i Sverige, troligen i Botkyrkaregionen söder om Stockholm givet folkbokföringsuppgifter. Efternamnet Fares är arabiskt och betyder riddare eller ryttare.
Det faktum att efternamnet delas med den kände skådespelaren Fares Fares, som har libanesisk-assyrisk bakgrund, leder ibland till förväxlingar i sökresultat. Någon belagd familjekoppling mellan dem finns inte.
Journalistik som identitetsprojekt
Det som utmärker Nora Adin Fares journalistiska röst är att hon inte separerar sina egna erfarenheter från ämnet. Arabiskan hon förlorade, landet hennes föräldrar lämnade och Europa dit de kom är inte bara rapportageunderlag utan levda erfarenheter som sätter henne inuti de historier hon berättar.
Det ger hennes texter en ton som skiljer sig från den utanifrånsyn som ofta präglar utrikesreportage om flykt och diaspora. För läsare som söker Nora Adin Fares bakgrund är det i hennes egna texter svaren finns snarare än i offentliga register.
Erik Lundström