Lena Andersson barn: Författarens ställningstagande och debatt om barnfrihet

Lena Andersson har inga egna barn och har varit öppen med sitt val av barnfrihet. Författaren, bor tillsammans med sambon Björn Linnell i Tensta och har genom åren skrivit och debatterat om barnfrihet samt ifrågasatt normen att barn skulle vara livets högsta lycka.

Uppväxten i Tensta och familjen

Lena Margareta Andersson föddes den 18 april 1970 i Kungsholms församling i Stockholm som andra barnet till slöjdläraren Bengt Ragnar Andersson och kontoristen Margareta Öberg Andersson från Piteå. Hennes barndom tillbringades i Tensta under åren fram till mitten av 1980-talet.

Som ung tävlade hon inom längdskidåkning och studerade vid skidgymnasiet i Torsby i Värmland. Hon är akademiskt utbildad med examina i språk och statsvetenskap. Idag bor hon tillsammans med sambon Björn Linnell, förläggare och kulturskribent, i samma stadsdel där hon växte upp.

Öppet om barnfriheten

Medförfattare till “Ingens mamma”

I en podcast med tidningen Vi berättade Lena om varför hon sagt nej till barn och hur det kan begränsa frihet. Hon var medförfattare till boken “Ingens mamma” där barnfrihet diskuteras öppet. I samtalet med sexbarnspappan Felix Herngren pratade hon om det laddade begreppet.

Ifrågasätter “den högsta lyckan”

I en ledarkolumn väckte hon frågan om barn verkligen är den högsta lyckan. Hennes ståndpunkt var att många skulle bli lyckligare om de avstod från barn. Hon ville göra barnfrihet till en sekulär och politisk fråga snarare än en religiös eller känslostyrd diskussion.

Kritik mot moderskapskult

Lena har belyst hur kvinnor är fast i vad hon kallar moderskapskult. Idén att kvinnors sexualitet främst handlar om barn och inte om njutning sitter fortfarande djupt, menar hon. En kvinna som prioriterar arbete framför födande uppfattas som provocerande, medan en man som gör samma sak ses som försörjare.

Hon har kritiserat tanken att en kvinna som inte kan föda barn är synd om, med underförstått: hon går miste om kvinnans högsta lycka. Detta synsätt begränsar enligt Lena kvinnors möjligheter och självbild.

Kontroversen om hungriga barn

I maj 2023 skrev Lena en krönika i Svenska Dagbladet under rubriken “Hungrar barnen är det föräldrarnas fel” som väckte intensiv debatt. Hon presenterade kostnadskalkyler för mat och gav råd om havregryn och linsgryta till ekonomiskt utsatta familjer.

Texten kritiserades hårt. Tidningen Arbetet menade att råden var nedlåtande och att Lena saknade förståelse för fattigdomens verklighet. Barnrättsorganisationer som Rädda Barnen påpekade att många familjer tvingas göra svåra avvägningar mellan utgifter och att mer behöver göras för barns skäliga levnadsstandard.

Augustprisbelönt författare

Lena Andersson fick sitt stora genombrott med romanen “Egenmäktigt förfarande” från 2013, för vilken hon tilldelades Augustpriset. Boken skildrar poeten Ester Nilssons förälskelse i konstnären Hugo Rask.

Därefter har hon skildrat det svenska kollektiva medvetandet i en folkhemstrilogi: “Sveas son”, “Dottern” och “Koryféerna”. Hennes senaste bok var “Studie i mänskligt beteende” från 2023.

Krönikör och samhällsdebattör

Lena har varit kolumnist i Svenska Dagbladet, programvärd i Sveriges Radio P1:s “Allvarligt talat” och krönikör i Dagens Nyheter och tidskriften Fokus. Hon har varit värd för “Sommar” i Sveriges Radio fyra gånger.

År 2013 tilldelades hon Publicistklubbens Guldpenna och 2016 promoverades hon till filosofie hedersdoktor vid Linnéuniversitetet.

Filosofisk författare

Vad som gör Lena unik är hennes filosofiska resonansbotten. Hennes texter rör sig i spänningsfältet mellan skönlitteratur och moralfilosofisk essä. Hon är inte rädd för att ifrågasätta det som anses självklart och vrider gärna på dogmer vi slutat reflektera över.