
Jacob Ericksson avled den 17 oktober 2025 vid 58 års ålder efter en tids sjukdom. Den svenska skådespelaren sörjs av sin familj, vänner och kollegor, och lämnar efter sig ett omfattande konstnärligt arv genom decennier av minnesvärda rolltolkningar på scen, film och tv.
Jacob Abel Joachim Eriksson föddes den 7 januari 1967 i Sala, Västmanland. Under sina 58 levnadsår skapade han en imponerande karriär som en av Sveriges mest mångsidiga och respekterade skådespelare. Hans bortgång den 17 oktober 2025 har lämnat ett stort tomrum i svensk kulturvärld.
En uppväxt präglad av teater
Jacob Ericksson växte upp i ett hem där teatern var en naturlig del av vardagen. Hans mor spelade amatörteater, vilket tidigt väckte pojkens intresse för scenkonsten. Denna tidiga exponering skulle komma att forma hans framtida karriär och djupa passion för skådespeleriet.
Efter att ha gått ekonomisk linje på gymnasiet ägnade han stor del av tiden åt att skriva spex och sketcher. Det blev tidigt tydligt att hans framtid låg inom scenkonsten snarare än ekonomin.
Familj och privatliv
Jacob Ericksson levde ett privat liv borta från rampljuset. Han skyddade sitt privatliv och lät sitt arbete tala för sig. Riksteatern meddelade att han sörjs av sin familj, vänner, kollegor och publik.
När Gustaf Hammarsten, skådespelarkollega och nära vän sedan scenskoletiden, fick beskedet om Jacobs bortgång uttryckte han i programmet Efter fem att han tänkte på Jacobs barn och nära anhöriga, och ville sända all kärlek till dem först och främst.
Utbildning och tidiga år på Backa teater
Jacobs professionella resa började när han kom till Scenskolan i Göteborg i början av 1990-talet, med examen 1993. Det var under provspelningarna som Jakob Eklund lärde känna Jacob och tänkte redan då att han var en fantastisk historieberättare som säkert skulle komma in på skolan.
Efter examen fick Jacob engagemang på Backa teater i Göteborg. En av hans mest uppmärksammade roller där var som Romeo i en framgångsrik version av Shakespeares klassiker 1995, som senare visades på SVT. Under tiden i Göteborg medverkade han i olika SVT-produktioner, däribland dramaserier som Handbok för handlösa, Gisslan och Glappet.
Genombrott på film: Adam och Eva
Jacobs stora filmgenombrott kom 1997 med Måns Herngrens och Hannes Holms “Adam och Eva”, där han spelade vännen Åke. Rollen gav honom en Guldbaggenominering 1998 för bästa manliga biroll. Filmen visade redan då hans förmåga att gestalta komplexa karaktärer med både humor och djup.
Tsatsiki – rollen som nådde hela Sverige
Det var dock rollen som polisen Göran i den Guldbaggebelönade familjefilmen “Tsatsiki, morsan och polisen” 1999 som gjorde Jacob känd för en bred svensk publik. Hans porträtt av den omtänksamma och lite tafatta polisen som blir en drömpappa för lille Tsatsiki berörde miljontals svenskar.
Alexandra Rapaport, som spelade mot Jacob i Tsatsiki-filmen, beskrev hur det kändes overkligt att någon som alltid funnits där inte finns där längre. Hon lyfte fram att Jacob var begåvad och mycket människa, filterlös på ett fint sätt, och rolig att arbeta med.
Filmen vann flera priser, inklusive Guldbaggen för bästa film, och befäste Jacobs position som en av Sveriges mest älskade skådespelare.
Millennium-trilogin och internationell uppmärksamhet
Under 2000-talet medverkade Jacob i filmatiseringarna av Stieg Larssons Millennium-serie, där han spelade Christer Malm. Filmerna blev internationella framgångar och introducerade Jacob för en global publik. Hans förmåga att gestalta karaktärer med integritet och trovärdighet passade perfekt för serien.
En mångsidig tv-karriär
Jacob Ericksson rörde sig fritt mellan olika genrer på tv. Han var lika trovärdig som officer i 1880-talets Sverige i tv-serien “Längtans blåa blomma” 1998 som han var i rollen som “superskurk” i barnserien “Världens minsta lillasyster” 2003.
Hans tv-karriär inkluderade även roller i:
- “Tusenbröder”
- “Lasse-Majas detektivbyrå”
- “En pilgrims död” (2013)
- “Brottsvåg” (2000)
- “Våra vänners liv”
Andra stora filmroller
Utöver Tsatsiki och Millennium medverkade Jacob i flera svenska storfilmer:
- “Sprängaren” (2001) i regi av Colin Nutley
- “Patrik 1,5” (2008)
- “Längtans blåa blomma” (även som film)
Varje roll präglas av hans förmåga att skapa trovärdiga, mänskliga karaktärer som publiken kunde relatera till.
Teaterarbete de senare åren
De senaste åren ägnade Jacob sig främst åt teaterarbete. Han spelade i Lars Noréns “Tiden är vårt hem” på Kulturhuset Stadsteatern, en djupt personlig pjäs om åldrande och relationer.
Tillsammans med Christina Schollin medverkade han i Galeasens uppsättning av Ingmar Bergmans “Fanny och Alexander”, en av svensk dramaturgs mest älskade berättelser.
Den sista produktionen som aldrig blev
I höst skulle Jacob ha åkt på riksteaterturné och spelat i August Strindbergs “Dödsdansen”. Det var en roll han såg fram emot, men samarbetet fick avbrytas på grund av sjukdom.
Riksteaterns teaterchef Dritëro Kasapi berättade att deras sista samtal handlade om att ta nya tag när Jacob blev frisk igen. Det blev inte så.
Ett konstnärskap präglat av integritet
Kasapi beskrev Jacob i ett pressmeddelande som en varm och omtänksam människa med stor integritet – en egenskap som genomsyrade hans konstnärskap. Jacob nöjde sig aldrig, tog aldrig genvägar i skapandet och levererade alltid komplexa, djupa och engagerande rolltolkningar.
Gustaf Hammarsten uttryckte att det var som att Jacob inte hade någon sköld, att hans hjärta var på utsidan, både som människa och skådespelare. Detta gjorde att man kände honom hela tiden och att hans rolltolkningar blev så äkta och berörande.
Jakob Eklund, nära vän sedan scenskoletiden, uttryckte djup sorg över förlusten av en vän och kollega han känt i decennier.
Kollegornas hyllningar
Alexandra Rapaport sa till ett pressmeddelande att Jacob var en begåvad skådespelare som var känslosstark och innerlig. Han var lätt att prata med och hade en särskild förmåga att vara närvarande i sina relationer.
Många kollegor har delat minnen av en generös, tålmodig och djupt mänsklig kollega som alltid fanns där för andra.
Ett arv som lever vidare
Jacob Ericksson lämnar efter sig ett omfattande och mångfasetterat verk som kommer att fortsätta beröra publiken i många år framöver. Hans förmåga att gestalta karaktärer med äkthet och djup, från komedi till djupa dramat, gjorde honom till en av Sveriges mest respekterade skådespelare.
Genom sina rolltolkningar i allt från barnfilmer som Tsatsiki till komplexa dramaserier och teaterproduktioner har Jacob Ericksson rört vid människors hjärtan. Hans ärlighet, integritet och ovillkorliga hängivenhet till sitt konstnärskap kommer att fortsätta inspirera kommande generationer av skådespelare.
Jacob Ericksson sörjs av sin familj, vänner, kollegor och en stor publik som följt hans karriär genom åren. Hans närvaro, både som skådespelare och människa, kommer att saknas djupt inom svensk scenkonst.
Jacob Ericksson blev 58 år gammal.
